Rally var det!

I helgen arrangerade Sundsvalls brukshundklubb rally-tävlingar både lördag och söndag, tyvärr är jag och Dana långt ifrån i tävlingsform men vi åkte dit på söndagen för att kika på mästarklass (högsta klassen) och hämta lite inspiration. Mästarklass ser svårt ut, men långt ifrån omöjligt. En dag är vi där! Och fördelen med rallylydnad är att det inte är särskilt fysiskt krävande så Dana har många år kvar att tävla på.

Idag var vi iväg och tränade lite på Timrå brukshundklubb. Vi var alldeles själva på plan och avverkade i ett snabbt tempo uppvärmning med fritt följ och några inkallningar för att sedan träna på snurren, sitt-stå och hopp. Snurren börjar ÄNTLIGEN fungera riktigt bra, övade några gånger med en hoprullad "knut" i handen som hon fick följa och slängde iväg den framåt så fort hon snurrat sitt varv, så att hon fick lite mera drag framåt och det funkade kanon! Jippi!
Sitt-stå-skiftena gör hon klockrent på enbart rösten, så det blev inte många repetitioner på dem.
Hoppa har hon ju kunnat sedan länge tillbaka, men på klassiskt "bruks-vis", i rallyn följer man med hunden fram till hindret så det har varit en liten omställning för oss båda men flyter nu på bra. Dock har jag sett att på vissa tävlingar används agility-hinder istället för det vanliga planket, så det får vi ta och öva på några gånger också.

Det blev sammanlagt 30 minuters intensiv träning, där jag begärde rätt mycket kontakt hela tiden - trött prinsessa efteråt med andra ord. Men den typen av kort intensiv träning verkar vara det som passar henne allra bäst, när det gäller lydnad.

Ute i vårsolen i början på veckan

Grattis Dana 6 år!!!

Dana väntar på tårta!

Tårtan är serverad!

Mums!

Hugg!

Finaste Dana

Muffins till tvåbeningarna!

Paketdags!

Dana funderar...

Luktar gott, ska öppnas på hallmattan

Mmmm, grisöra!

Låne-hund

Idag har Dana blivit utlånad till en gymnasieskola som skulle träna "hund-hantering". Dana är ju oerhört snäll och pålitlig om än tjurig, så det känns tryggt att låta henne ställa upp på sådant. Samt att det är nyttigt för Dana att bli hanterad av lite nya personer, skulle något hända husse när de är ute och jobbar så måste hon ju acceptera att någon annan med mer eller mindre hundvana tar med henne.

Hanteringen gick helt enkelt ut på att eleverna skulle hälsa på "sin" hund, ställa några frågor och sedan ta med den på en kort promenad. Dana var en av hundarna som fick gå två rundor så uppenbarligen var hon populär. Båda tjejerna som hade gått med Dana var nöjda och tyckte att hon var snäll, men stark när hon vill stanna och sniffa.

Dana och världens bästa lill-matte

Snö, snö och lite mera snö

Ja, är det något den här vintern bjudit på så är det snö! Det är både på gott och ont, för hundar, tror jag. Det är förstås skönt att slippa halka omkring på is, men samtidigt så är det enormt jobbigt att ta sig fram i djupsnö. Jag skojar inte om jag säger att man lätt kan gömma 59 cm Dana på sina ställen i "vår" skog, och på öppna platser är det nog ännu djupare. Men med uppvärmning, förnuft och stretching tror jag allt pulsande kommer att ge fina resultat i form av starka muskler.

Annars tränar vi på lite som vanligt, husse har varit iväg på några träningar med bevakningsgänget då det snart vankas övning. Matte nöter på med rallyn, senaste tiden har det handlat om vänstersvängar för hela slanten. Sen får vi se vad som händer framöver, just nu är det tveksamt om det blir några rallytävlingar före hösten, men då ska vi vara i toppform också!

Filmdags!

Här är en film från veteranernas final på Stockholms hundmässa. Nej, Dana är inte veteran, men hennes halvsyster Frida (Korad LPI Energicas Boobee) är ju det! Och naturligtvis är det fina Frida som syns i filmen. Dana bidrog i alla fall med utlåning av halsband och koppel, haha!

Rallyträning i snö

Varnar redan nu för långt, flummigt och analyserande...

På grund av jul, djupsnö och diverse andra omständigheter har det varit dåligt med rallyträning för vår del. Tyvärr har det visat sig leda till tråkigheter, framförallt så har jag (dvs matte Sandra) tappat värde i Danas ögon och därmed blivit något som hon anser sig måsta försvara mot andra hundar. Icke önskvärt! Och att "banka in respekt" i Dana fungerar ungefär lika bra som att skotta snö med räfsa, inte alls alltså... Utan jag måste visa henne att jag är en resurs värd att lyssna på, och allra mest värdefull har jag visat mig vara just i rally (kanske för att Dana inte kan läsa skyltarna själv?!).

Alltså tog vi på det nya rallykopplet idag, ett illrosa retriverkoppel som inköptes i Stockholm och som var toppen till rally. Synd att jag inte hade det i nybörjarklass. Dagiset som ligger i vårt område har en "tillräckligt" stor parkering som var hyfsat skottad, så träningen förlades dit. Lite störning i form av passerande snöskotrar fick vi på kuppen.

Vi började med att träna fotposition, på träning sätter jag om henne tills det är perfekt, även om sneda sättanden upp till 45 grader är tillåtet på tävling så tycker jag att det ska vara perfekt på träning så att man har mera spelrum på tävling. Blev väldigt få "omsättningar" idag, numera har hon oftast en bra position redan från början - kul! Tränade även lite starter utan bekymmer, detta är hon grymt säker på och även jag numera. Sedan övergick vi till "framför sitt", tidigare har vi haft problem att hitta rätt avstånd men det går bra nu. Första sättandena blev lite sneda men vi avslutade med raka sättanden på enbart röstkommando (i rallylydnad är ju dubbelkommando tillåtet och stundtals även önskvärt, men även där anser jag att det är bra att ha dem som "ett ess i rockärmen" på tävling).
Detta är ju moment som ingår i nybörjarklass och som vi är relativt säkra på.

Övergick sedan till att träna på ett av de nya momenten, nämligen "sitt - stå - gå runt" där hunden från sittande i fotposition ska ställa sig upp och stå kvar medan föraren går runt. Detta visade sig vara utmärkt att träna i snö, då hon naturligt blir lite lättare i rumpan - fina tikar vill inte frysa om stjärten! Sitt - stå var alltså inga problem. Att gå runt en stående hund har vi tränat ytterst lite på, men efter några halvlyckade försök där jag fick kommendera om efter några steg så trillade poletten ner och hon stod som en staty! Glad matte!

Avslutningsvis så tränade vi lite följsamhet och bakdelskontroll (för oss båda, haha!) med svängar åt båda hållen samt även en del träning på "åttan" fast utan frestelser. Kändes jättefint där. Sen var prinsessan nog ganska mosig i söta huvudet så vi avslutade där.

Nu ska vi försöka träna lite själva ett par gånger i veckan i alla fall, både för att vara redo inför tävlingssäsongen men framförallt för att återupprätta relationen mellan oss. Sen hoppas vi förstås på att träna med lite kompisar framöver också, jag skulle tex behöva lite idéer för hur jag ska få snurren att fungera...

Även lill-matte hjälper till med träningen

Snönos!

God Jul!

God Jul önskar prinsessan Dana och lillmatte Mira!