På grund av jul, djupsnö och diverse andra omständigheter har det varit dåligt med rallyträning för vår del. Tyvärr har det visat sig leda till tråkigheter, framförallt så har jag (dvs matte Sandra) tappat värde i Danas ögon och därmed blivit något som hon anser sig måsta försvara mot andra hundar. Icke önskvärt! Och att "banka in respekt" i Dana fungerar ungefär lika bra som att skotta snö med räfsa, inte alls alltså... Utan jag måste visa henne att jag är en resurs värd att lyssna på, och allra mest värdefull har jag visat mig vara just i rally (kanske för att Dana inte kan läsa skyltarna själv?!).
Alltså tog vi på det nya rallykopplet idag, ett illrosa retriverkoppel som inköptes i Stockholm och som var toppen till rally. Synd att jag inte hade det i nybörjarklass. Dagiset som ligger i vårt område har en "tillräckligt" stor parkering som var hyfsat skottad, så träningen förlades dit. Lite störning i form av passerande snöskotrar fick vi på kuppen.
Vi började med att träna fotposition, på träning sätter jag om henne tills det är perfekt, även om sneda sättanden upp till 45 grader är tillåtet på tävling så tycker jag att det ska vara perfekt på träning så att man har mera spelrum på tävling. Blev väldigt få "omsättningar" idag, numera har hon oftast en bra position redan från början - kul! Tränade även lite starter utan bekymmer, detta är hon grymt säker på och även jag numera. Sedan övergick vi till "framför sitt", tidigare har vi haft problem att hitta rätt avstånd men det går bra nu. Första sättandena blev lite sneda men vi avslutade med raka sättanden på enbart röstkommando (i rallylydnad är ju dubbelkommando tillåtet och stundtals även önskvärt, men även där anser jag att det är bra att ha dem som "ett ess i rockärmen" på tävling).
Detta är ju moment som ingår i nybörjarklass och som vi är relativt säkra på.
Övergick sedan till att träna på ett av de nya momenten, nämligen "sitt - stå - gå runt" där hunden från sittande i fotposition ska ställa sig upp och stå kvar medan föraren går runt. Detta visade sig vara utmärkt att träna i snö, då hon naturligt blir lite lättare i rumpan - fina tikar vill inte frysa om stjärten! Sitt - stå var alltså inga problem. Att gå runt en stående hund har vi tränat ytterst lite på, men efter några halvlyckade försök där jag fick kommendera om efter några steg så trillade poletten ner och hon stod som en staty! Glad matte!
Avslutningsvis så tränade vi lite följsamhet och bakdelskontroll (för oss båda, haha!) med svängar åt båda hållen samt även en del träning på "åttan" fast utan frestelser. Kändes jättefint där. Sen var prinsessan nog ganska mosig i söta huvudet så vi avslutade där.
Nu ska vi försöka träna lite själva ett par gånger i veckan i alla fall, både för att vara redo inför tävlingssäsongen men framförallt för att återupprätta relationen mellan oss. Sen hoppas vi förstås på att träna med lite kompisar framöver också, jag skulle tex behöva lite idéer för hur jag ska få snurren att fungera...
 |
| Även lill-matte hjälper till med träningen |
 |
| Snönos! |
